Om normer, normkritik och NPF

Jag tänker så här kring normer och normkritik och alla andra modeller och teorier som rör grupper av människor och hur de interagerar. De har i princip alla ett värde som teori och modell och utgångspunkt. Vad man dock ofta glömmer att räkna med är att vi människor ofta ingår i grupper och att vi formar grupper kring idéer. När vi formar en grupp så blir alla eventuella “sanningar” sekundära till gruppens sammanhållning. Det räcker med att två personer går samman och bildar en grupp så riskerar dessa personer genast göra sig skyldiga till confirmation bias och ingroup/outgroup bias.

Låt oss ta ett exempel. Säg att du uttrycker en idé i ett forum och du plötsligt får medhåll av någon som uttrycker i princip samma sak som du, fast på någon punkt håller du inte med. Du står då inför valet att forma en grupp med människan som håller med och att undvika att beröra den punkt där du vet att ni skiljer er åt åsiktsmässigt och tänka att det där kan ni nog komma överens om sen. Att vara överens är viktigt i en grupp. Finns visst utrymme för olika åsikter men det får inte vara alltför stor diskrepans för då vill man inte vara med i den gruppen. Ett annat fenomen som inträffar om man väljer att tillhöra en åsiktsgrupp är att om någon utomstående kritiserar dina meningsfränder på samma punkter som du kan vara kritisk mot dina meningsfränder på, så står du återigen inför valet, ska du vara trogen din åsikt eller din grupp? Vad som ofta händer när man valt sida är att man är trogen sin grupp och håller tyst om den egna kritiken man känner på just den punkten. Man vill ju inte positionera sig som att tillhöra fienden. På så sätt transformeras idéer till gruppavgränsare och deras primära syfte blir att markera grupptillhörighet och de börjar bli normer och dogmer.

Därför har jag generellt inga problem med de olika teorierna, det jag har problem med är när teorierna anammas av grupper av människor därför att de då nästan utan undantag slutar vara idéer och börjar övergå till att vara gruppmarkörer. De flesta människor är först och främst sociala varelser (de sk Neurotypiska). Tänk er att ni går in i ett rum och där finns en massa prylar och några människor. NT-människan checkar först av vad människorna gör, anpassar sig automatiskt till den rådande stämningen i rummet – vad är det för normer som råder här? (det här sker automatiskt). Det är därför det är så svårt med normer – de flesta människor läser av dem utan att tänka och anpassar sig sedan till dem utan att tänka. Tänk fåglar i en fågelflock eller myror i en myrstack. Anpassning till gruppen är det primära kommandot. Skälet är evolutionärt tror man. Vi överlever bättre i flock, och många av de negativa tendenser man ser hos människor i flock är triggade försvarsmekanismer för att flocken är hotad utifrån – antingen inbillat hotade eller verkligt hotade. Då sluter sig flocken och försvarar sig mot de yttre fienden. Då är idéer extremt oväsentliga, det är bara försvar av gruppens integritet som gäller.

Bedömningen av andra människor görs också automatiskt. Det tar under en sekund för att bilda en första uppfattning om en annan människa och den första uppfattningen är sedan väldigt svår att rucka på. De flesta av oss gör generellt inga medvetna analyser av andra människor utan bedömningen sker enligt vissa mallar eller parametrar som vi automatiskt scannar av. En sådan parameter är hur kall eller varm en människa är. Det tar det ca 0,1 sek för oss att bedöma och vi är generellt ganska eniga om det. Syftet med denna snabba scanning är troligtvis att evolutionen premierat snabbhet. Det gäller att snabbt bilda sig en uppfattning om den andre – kan jag lita på honom eller henne?

Personer inom autismspektrumet har ofta inte tillgång till den där automatiska scanningen av normer och den automatiska anpassningen till normer eller den automatiska avläsningen av den andre personen (det finns många varianter och individuella skillnader, men nu får det bli lite generellt). Det är inte så att den saknas helt men den är oftast inte lika stark som hos NT-människor. Personer inom autismspektrumet, som saknar tillgång till denna automatiska sociala anpassning, blir därför ofta mycket mer idéburna och anser idéerna vara viktigare än den sociala gemenskapen. De kan därför ofta säga olämpliga saker om andra människor när de är små – de har inte tillgång till den automatiska avscanningen av normer och den automatiska anpassningen till normer.

Även personer med ADHD brukar vara normbrytande men av lite andra orsaker. Personer inom autismspektrumet  och personer med ADHD brukar därför oftast trivas med varandra. De brukar se på NT-människornas automatiska anpassning till normer med förvåning och förskräckelse och undrar vad det är med människor egentligen.

1 Comment to "Om normer, normkritik och NPF"

  1. August 16, 2014 - 1:25 pm | Permalink

    Tack för att du pekar på några av de gruppdynamiska fenomen som ständigt grumlar sakfrågedebatten. När det gäller normkritiska perspektiv blir ju bildandet av normativa åsiktsgemenskaper särskilt besvärande, eftersom syftet ofta är att belysa och dekonstruera normer, snarare än att bygga upp nya.

    Det verkar som att personer med autistiska drag i sitt sätt att fungera har en lägre benägenhet, förmåga eller intresse för flockmentalitet och social anpassning. Samtidigt ser jag tydliga tecken på hur gruppgemenskaper och ett utpräglat vi-och-dom-tänkande florerar även bland personer med neuropsykiatriska diagnoser. I en av många aspiegrupper på Facebook hävdade nyligen en av administratörerna till och med att “Aspergare tänker på samma sätt”.

    Kanske finns det något som tyder på att behovet av att uppleva gruppgemenskap ibland är större än vår förmåga till samhörighet, trots olikheter i uttryck, färdigheter, åsikter och sätt att tänka?

    Vad gäller ADHD och AST är jag stark anhängare av det holistiska grepp som Christopher Gillberg förespråkar med sitt ESSENCE-begrepp. Överlappningen mellan ADHD och AST är så stor att det inte skulle förvåna mig om de i framtiden kommer att betraktas som olika perspektiv på ett och samma fenomen.

Leave a Reply