Om ADHD och scientologerna

Har lite funderingar kring det här med mediciner och en något avog inställning till psykiatri bland en del psykologer. Jag är möjligtvis lite biased i frågan. Jag ägnade några år av mitt liv åt att bekämpa psykiatrin (och psykologi) som agent i scientologernas underrättelsetjänst och är lite allergisk mot den typen av retorik. Därmed inte sagt att det inte skulle finnas en del lik i garderoben bland läkemedelsbolagen och att det förekommer missförhållanden inom psykiatrin, men det känns som att debatten lätt får slagsida och att man som psykolog ofta anser att samtalsbehandling är bättre än mediciner by default. Det är ju naturligt för psykologer att drabbas av detta confirmation bias men i debatten ser jag ofta samma typ av argument som jag var delaktig att sprida som aktiv scientolog och blir därför alltid misstänksam när jag stöter på det. Jag vet att scientologerna varit delaktiga i att sprida en hel del lögner och håller dem delvis ansvariga för den stora kontrovers som uppstått kring ADHD. Man började redan runt 1980 att attackera psykiatrin just på detta område. KMR (CCHR) är ingen fristående organisation, om nu någon skulle tro det. De styrs direkt av scientologerna via en gren av scientologernas underrättelsetjänst och huvudmålet är att krossa psykiatrin. Man för ett krig. Ordet krig är ingen metafor, man tror på allvar att psykiatriker och psykologer är de ondaste av onda och orsaken till allt mänskligt lidande och därför bekämpar man psykiatrin med alla medel, lagliga som olagliga. Ett av de mest fruktsamma spåren har varit ADHD. Det är lätt att väcka opinion bland allmänheten genom att säga att psykiatriker drogar ner barn med knark. Det är självklart viktigt att man ständigt ifrågasätter och utvärderar den behandling som ges men kontroversen underblåses hela tiden av scientologerna och den ständiga desinformation som de sprider och som aningslösa individer sprider vidare och gör att viktiga diskussioner tappas bort. Det här är lite som Goodwins lag i ADHD-frågan. Förr eller senare kommer någon att kasta in scientologkortet i debatten och då är den förlorad. Antingen beskylls kritikern orättmätigt för att bedriva scientologpropaganda eller så gör han det aningslöst eller medvetet. Oavsett vilket så går det ofta inte att föra någon konstruktiv diskussion efter ett sådant konstaterande.

När det gäller psykiatriska mediciner tycker jag mig märka att det cirkulerar en underförstådd ”sanning” att de är av ondo. Och nu pratar jag inte om huruvida mediciner skulle ha den effekt de avser att ha eller inte, utan en generell syn på att mediciner alltid är det sämre alternativet. Varifrån kommer den idén egentligen? Allt sedan människan skapade sitt första verktyg har vi manipulerat vår omgivning och oss själva och det kommer vi att fortsätta att göra. Psykiatriska mediciner är fortfarande ganska grova verktyg, men det betyder ju inte att de inte kan bli bättre. Som sagt, det är viktigt att ständigt ifrågasätta och utvärdera den behandling som ges, men när det gäller ADHD skulle jag vilja uppmana psykologer att vara lite extra kritiska till den information som cirkulerar eftersom det cirkulerar så pass mycket desinformation i frågan.

Leave a Reply