Minikurs i manipulation – del 7

Sociala heuristiker (auktoritet)

Socialpsykologen Stanley Milgram utförde i början av 1960-talet ett av de mest omtalade psykologiska experimenten i historien. Han fick en förvånansvärt hög andel av försökspersonerna att dela ut vad de trodde var dödliga elektriska stötar till en person, som ljudligt protesterade mot behandlingen, enbart genom att ge försökspersonen order om att göra det. Personerna som utdelade dessa stötar var efteråt själva chockade över vad de gjort. De protesterade och visade tydliga tecken på ångest inför uppgiften, men försöksledaren var obönhörlig – han krävde att de skulle fortsätta dela ut elektriska stötar i allt högre doser och försökspersonerna löd under stor vånda. Experimentet gjordes om i England för några år sedan med samma resultat. Länkar till filmer med experimenten finns i länksamlingen till höger.

Hans teoretiska utgångspunkt var att vi som individer är inordnade i ett socialt sammanhang där lydnad är en viktig ingrediens i vår sociala fostran. Under vissa förutsättningar intar vi automatiskt det han kallade ett agenttillstånd – det är när personen “definierar sin egen sociala situation så att han är öppen för kontroll från en person med högre status. I det tillståndet betraktar individen inte längre sig själv som ansvarig för sina handlingar utan uppfattar sig som ett redskap för andras önskemål”.

De flesta kristna känner till den klassiska berättelsen från Bibeln där Gud sätter Abraham på prov och kräver av honom att han ska offra sin yngste son. Abraham lyder men när han står där med kniven i högsta hugg i färd med att “slakta” sin son hindras han av en Herrens ängel och han och hans släkt blir rikligt belönad för all framtid för att han lydde. En sedelärande historia om vikten av att visa blind lydnad gentemot auktoriteter. Milgram menade att auktoritetsstrukturer måste finnas i alla typer av samhällen för att dessa ska fungera, men noterar att individen i vårt moderna samhälle får lära sig att underordna sig opersonliga auktoriteter representerade av någon form av symbol, uniform eller titel. Människor har en tendens att reagera automatiskt på uniformer och andra auktoritetssymboler och inträder omedvetet i ett agenttillstånd inför åsynen av sådana. En förutsättning är dock att individen erkänner auktoriteten som en legitim utövare av social kontroll i just det sammanhanget.

Platsen spelar också roll. Personerna som deltog i experimentet upplevde det som att försöksledaren ägde stället och att man då måste uppföra sig enligt vissa sociala normer, som när man är gäst hos någon. En annan viktig faktor när det gällde experimentet var att försökspersonerna deltog i experimentet på frivillig basis, de trädde in i auktoritetsområdet av egen fri vilja och hade därför med sig en viss grad av engagemang för uppgiften. Man ville helt enkelt visa sig från sin bästa sida. Det är mycket möjligt att man med tvång hade kunnat få samma resultat men då hade det varit andra psykologiska mekanismer som varit verksamma.

När individen väl fåtts att lyda en gång kräver den inre logiken att han eller hon fortsätter lyda. Under normala omständigheter har man bara sin egen självbild och kravet på att uppträda logiskt att brottas med om man skulle få för sig att vägra lyda (jfr. Festingers dissonansteori). Men när lydnad innebär att man begår handlingar som man under normala omständigheter skulle ta avstånd från inträder även ett annat fenomen. Att då vägra lyda innebär att man plötsligt måste ta ansvar för de handlingar man begått under lydnad. Därför är det också så att ju värre brott man begått desto svårare är det att plötsligt vägra lyda. Nazisterna använde sig medvetet av detta fenomen och kallade det för Blutkitt. Man tvingade medlemmar i gruppen att begå fruktansvärda övergrepp i syfte att hindra dem från att lämna gruppen eller för att binda personer till gruppen. Det viktiga som Milgrams experiment säger oss är att även vanliga, hederliga samhällsmedborgare kan fås att utföra grymma handlingar och Etzioni menade att Milgram upptäckt den latente Eichmann i oss alla.

I reklamsammanhang har man inte varit sen att utnyttja vår benägenhet att lyda auktoriteter och man använder ofta auktoritetssymboler som till exempel läkare i sina annonser. Titlar är en annan typ av maktsymbol. Man har bland annat funnit att det kan påverka vår uppfattning om längden på personen som innehar titeln. I ett experiment presenterades samma person för olika klasser med olika titlar som varierade i status. När han sedan lämnade rummet ombads eleverna uppskatta längden på personen. Man fann att personen växte med i medeltal en centimeter för varje steg uppåt i hierarkin man fick honom att ta. När han presenterades som professor uppfattades han som drygt 6 centimeter längre än när han presenterades som elev. Kläder är också en auktoritetssymbol som aktiverar våra automatiska lydnadsprocesser. Socialpsykologen Bickman genomförde på 70-talet en rad experiment där en person bad förbipasserande att utföra en rad underliga uppgifter – som till exempel att plocka upp en papperspåse från gatan. Vid hälften av tillfällena var personen klädd som säkerhetsvakt och vid de andra tillfällena var han klädd i civila kläder. Oavsett vad han begärde så var det många fler som lydde när han var uniformerad.

Totalitära rörelser är alltid hierarkiskt uppbyggda med tydliga markeringar av vilka som har makten och vilka som inte har det.  Maktsymboler är alltid närvarande och de styrande har fina titlar och inte sällan även uniformer eller kläder som markerar status.

1 Comment to "Minikurs i manipulation – del 7"

  1. Jan's Gravatar Jan
    April 11, 2019 - 12:19 pm | Permalink

    Hej Håkan!

    En mycket bra och kunnigt skriven minikurs i manipulation om Milgram!
    Den var ett nöje att läsa.
    Jag har funderat en del över dessa mekanismer i arbetslivet och kanske kan denna intervju roa dig?
    Milgram var i slutet av boken Obedienc to Authority ytterst orolig över människans benägenhet till auktoritetslydnad, så pass att han befarade att den kan leda till människans undergång som art, såvida inte det personliga samvetet får mer utrymme i det politiska beslutsfattandet.
    http://dagsdesigner.com/intervju%20med%20roland%20paulsen.html

    Med vänlig hälsning

    Jan Rydberg

Leave a Reply