Ena dagen älskar medlemmen sin nästa som sin bror, nästa dag är denne som luft. Vissa slutna religiösa samfund har som regel att före detta medlemmar inte är önskvärda utan tvärt om ska undvikas. Vad är det som driver människor till att utfrysa varandra? Många av svaren finns inom socialpsykologin. Artikeln kommer att behandla olika drivkrafter som direkt eller indirekt leder till att en människa kan utfrysa någon. Exempel kommer också att hämta ifrån Knutbys Filadelfiaförsamling.

Uppfattar en människa sig själv utifrån sig själv eller utifrån andra? Enligt psykologen George Herbert Mead så gör man de generellt sett utifrån andra. Mead, som var en ledande gestalt inom den symboliska interaktionismen, menade att alla människor är ett resultat av sina möten både med samhället och individer. Meads efterträdare Herbert Blumer försökte sammanfatta detta i tre steg:

 

1: Människor handlar i förhållande till den innebörd som situationen har för dem.

(Vi tolkar situationen efter den innebörd som vi förutsätter att den har)

2: Situationens innebörd härleds ur, eller uppstår ur, den sociala interaktion individen har med sina människor.

(Betydelse och innebörd är ett resultat av interaktion med andra människor)

3: Denna innebörd hanteras i och modifieras genom en tolkningsprocess som individen använder när han hanterar de situationer han stöter på.

(Alla är aktiva skapare av nya tolkningar och nya slutsatser)

 

 

Om man lägger samman detta med en person som lovat att fullfölja vad en religion har sagt och som är uppfylld och ständigt inmatas med religionens normer, så kommer utfrysningen vara närmare till hands. Från början kanske personen tyckte att utfrysning var inhumant men om denne matas tillräckligt länge så kommer denne inte bara snart att tycka att det låter rimligt, utan att det till och med är det bästa alternativet. Vi det här stadiet har också personen börjat tolka sin omvärld efter vad denne lärt. Sedan delar denne med sig detta till andra och interaktionen fördjupas och världsbilden blir mer enkelriktad.

 

Att knyta an till gruppen

Människan är ett flockdjur och att ha en trygg social krets är ett av de viktigaste behoven för en människa. Detta behov går att utnyttja av slutna samfund. Hur viktigt är det för en människa att inte sticka ut ifrån gruppen? I boken Gruppsykologi av Arne Sjølund så berättas det om ett experiment som gjordes i en skolklass. Alla elever fick göra ett prov där de sedan fick reda på om deras resultat låg på medelpoäng, över medelpoäng eller under medelpoäng. Sedan fick eleverna göra om provet och en generell trend var att de som vid första provtillfället låg under medel höjde sig vid andra provet, de som var på medel låg kvar medan de som låg över medel sänkte sig. Detta tyder på att människan har ett behov av att likna övriga gruppen.

Kan gruppen då påverka en individs faktiska tänkande? Solomon Asch, som var en socialpsykolog, utförde ett känt konformitetsexperiment som gick ut på att en grupp på sju till nio personer fick jämföra tre linjer med en annan linje. Sedan skulle gruppen ange vilken av de tre linjerna som var lika lång som den ensamma. Alla utom en i gruppen hade på förhand fått reda på vad de skulle svara. Uppgiften som sådan var inte svår, den anges ha varit så enkel att som ett riktigt experiment så hade endast 1% fel. Men i det här experimentet skulle den stora gruppen ha fel med flit. Experimentet började och gruppen svarade fel, vad gjorde den ensamme individen? Han följde som oftast vad gruppen svarade. Självfallet så behöver det inte vara så att han faktiskt trodde att han hade fel och att gruppen hade rätt. Men detta visar ändå på behovet av att inte sticka ut ur gruppen. En individ som har växt upp i en grupp som påstår att en linje är lika lång som en annan, trots att individen själv tycker annorlunda, kan därmed infinna sig i gruppens beslut och följa det. Detta är inte nödvändigtvis något som uppfattas som negativt för personen utan kan tvärtom uppfatta det som tryggt att följa gruppens beslut.

 

 

Drivkraft och rättfärdigande

Om en människa är rädd för att bli utfryst, hur kan denne då frysa ut någon? Av två anledningar. För det första, om denne inte fryser ut någon som inte håller gruppens normer, så kan detta leda till att denne själv bli utfryst – därmed sätter rädslan in. För det andra så kan personen anse att det inte är dennes beslut utan någon annans, alltså Gud eller ledarskapet inom samfundet. Att en auktoritet eller lärare beordrar något kan driva en människa långt om denne har förtroende för ledarskapet. I Stanely Milgrams lydnadsexperiment påvisades det att om en människa ger order, står bakom och tar på sig ansvaret, är försökspersonen villig att utdela vad han tror är dödliga elstötar mot en annan människa. Försökspersonen lade alltså över ansvaret på ledningen, trots att detta hade lett till att denne dödat en annan individ. Om en organisation står bakom och uppmuntrar till att utfrysa en människa på grund utav teologiska föresatser, så kommer detta väga ännu tyngre än om bara det var en mänsklig ledares önskan.

 

Personen som har valt att frysa ut en annan har nu själv följt normerna och kommer nu omedvetet sätta in kognitiva dissonanser. Kognitiv dissonans innebär att en person inte vill vara motsägelsefull utan kommer att försvara sitt handlingssätt. En person som alltså har valt att utfrysa någon kommer att försöka rättfärdiga det så långt det är möjligt. Argumenten behöver inte vara rationella så länge det får personen att slippa må dåligt över beslutet. Argumentet i detta fall kan vara att personen har valt att frysa ut en annan för att han tror att det är det mest kärleksfulla att göra, då personen snabbare ska inse att han har gjort fel och borde komma tillbaka till tron.

 

 

Låst till rörelsen

För att detta ska fungera måste individen vara fast förankrad till rörelsen, så att utomstående påtryckningar lättare kan undanvärjas. Att samfundet hävdar att det är det enda sanna och rätta leder till att det därmed inte finns något av värde utanför samfundet. Kim Wincent, ledare för Filadelfiakyrkan i Knutby, valde att i en av sina predikningar till och med uttrycka det som att ”…antingen är man för eller också är man emot.” Detta skapar en social problematik då önskan att assimilera sig med övriga världen avtar, det finns ändå ingenting där att hämta. Om personen väl inser en dag att han inte delar gruppens trosuppfattning innebär detta en social påfrestning då denne har tagit avstånd från sin omvärld. Hans vänner och bekantskapskrets kommer att vara, ibland helt, förankrade i samfundet och han kommer, på grund utav det, ha svårigheter att bryta sig loss. Detta förankrar dem i organisationen och hämmar deras väg till lycka om lyckan ligger utanför samfundet.

Barn får inte alltid den hjälp och emotionella förståelse som ett barn behöver. I ett annat exempel från Filadelfiakyrkan i Knutby så menade man på att om barnet gråter så är det upproriskt. Pia Risholm Mothander som är lektor i utvecklingspsykologi vid Stockholms universitet menar att barn kan lära sig att vinna fördel av gråt och att sådant beteende ska motarbetas. Dock gråter som oftast ett barn för att det behöver uppmärksamhet och då ska detta behov uppfyllas av föräldern. Barn kan inte hantera sina känslor på samma sätt som en vuxen menar hon. Ett barn som inte får tröst av sina föräldrar kan bli inåtvänt. Else Foss som har doktorerat i tröst och omsorg menar på att man genom att inte trösta sitt barn är respektlös mot barnets självbild och därmed skadar dess självkänsla, ibland livet ut. Frågan som återstår är att om en förälder anser att barnets gråt är upproriskhet, vilken inverkan får då detta på barnet? Om ett barn som vuxen blir introvert, hindras denne från interaktion som skapar en potentiell bekantskapskrets utanför samfundet, som denne skulle kunna ty sig till om han vill lämna samfundet.

 

 

Misshandel

Det är inte helt ovanligt att medlemmar blir misshandlade inom familjen. Inom behaviorismen så menar man på att betingning kan forma en människa till i princip vad som helst. Inom Filadelfiaförsamlingen i Knutby så förekom fysisk misshandel, hur kan detta påverka? John B. Watson som var en behavioristisk psykolog menade på att han genom betingning kunde skapa rädsla och fobier hos människor. Ett experiment han gjorde var att i närvaron av ett barn, som var elva månader, slå på en järnstång. Det jobbiga ljudet gjorde det lilla barnet rädd. Det intressanta är att barnet vid det här tillfället lekte med en råtta som den gillade men efter det hemska ljudet så blev detta rädd för råttan. Många före detta medlemmar har berättat om hur de bestraffats med aga när de gjort något som föräldrarna tyckt gått emot deras tro. Detta kan leda till att personen förknippar de stigman, som alla de utanför samfundet står för, med misshandel. På Rädda Barnens hemsida skriver Karin Blomgren som hanterar frågor kring barnmisshandel på den Sverige baserade hemsidan att de men som kan komma till följd av barnmisshandel är påtagliga. Både barnets intellektuella och emotionella utveckling hämmas, tillsammans med självkänslan och barnets förmåga att känna tillit till andra människor. Detta är byggstenar som individen skall stå på resten av livet.

 

 

Erfarenheter

En grundläggande regel inom slutna samfund för hur påverkan sker är den hierarkiska förordningen, som ibland ses som teokratisk. De som leder organisationen får inte störas, eftersom de anses vara ofelbara och följes utan ifrågasättande. Denna uppfattning är något som barn i sekter får växa upp med. Så var även fallet i Knutby. Utan att gå allt för mycket in på situationen i ”Knutbyfallet” så var det prästen samt ”Kristi brud” som styrde och deras ord var lag för övriga församlingen. Dessa skulle visas stor respekt eftersom de ansågs vara inordnade av Gud. Att störa dem var alltså en direkt upprorisk handling emot Gud. Att inte våga ifrågasätta Guds medlare sätter en standard för individens tänkesätt.

Inom Filadelfiakyrkan i Knutby hade alla individer insyn i varandras liv, vilket gjorde det svårt för någon att göra något i hemlighet. För medlemmar uppstår det problematik när dessa vill leva ett annat liv än det samfundet erbjuder. Deras enda alternativ är då att göra detta i smyg vilket blir svårt, då resterande medlemmar aktivt verkar för att samfundets stadgar upprätthålls. Före detta medlemmar har berättat att de inte bara har mötts utav motstånd när de går emot förordningarna, utan också till och med har förföljts och spionerats på. Vågar inte individen stå emot församlingens påtryckningar kommer dennes person att bli helt eller delvis hämmad.

 

 

Vikten av förståelse

Att förstå varför medlemmar i slutna religiösa samfund fryser ute före detta medlemmar kan vara viktigt. Inte bara för att förstå hur en sådan grupp fungerar utan också för att kunna hjälpa en individ och förebygga exempelvis i skolan. Man måste förstå att människorna har förts in i tänkesätt som de inte vågar ifrågasätta. Därmed kan man kanske säga att det som driver medlemmarna till att socialt utfrysa är rädsla. Denna insikt är ovärderlig när man talar med avhoppare som nu upplever den rädslan besannas och det är samma rädsla som kan få dem att återgå till samfundet. Att själv förstå rädslan en avhoppare genomgår är ovärderligt för att kunna hjälpa denne.

 

 

Vera Lanängen – 16/1 2012

Har du åsikter angående artikeln? Maila mig här

Eller vill du vara med och debattera artikeln? Klicka här

 

För mer info:

Introduktion till socialpsykologi, Angelöw, Bosse & Jonsson Thom

Share This Post:
Följ oss