Hur ser Jehovas vittnen på högre utbildning, och vad grundar man sin ståndpunkt på? Kommentarer till artikel ur Vakttornet.
I Vakttornet den 15 oktober 2005 fanns en artikelserie med rubriken: ”Vilken är den bästa utbildningen?” Den första artikeln heter: ”Vilken utbildning kan göra ditt liv framgångsrikt?” Där kan man bland annat läsa detta påstående:

”Många, både unga och gamla, framhåller värdet av en akademisk utbildning. Somliga experter säger till och med att de ’är helt övertygade om att du aldrig kommer att kunna få ett [riktigt] arbete utan en högskoleexamen’. Men människor har behov som inte kan tillfredsställas genom enbart materiella framgångar. Kan hög utbildning till exempel hjälpa dig att bli en god förälder, äktenskapspartner eller vän? Personer som beundras för sina intellektuella prestationer kan dessutom utveckla oönskade personlighetsdrag, misslyckas med familjelivet eller till och med begå självmord.”

Varför så negativa till högre utbildning?

Rektor Ingela Josefson vid Södertörns Högskola säger såhär om vad akademisk utbildning går ut på:

”Den präglas av ett ett kritiskt begrundande förhållningssätt till det som möter oss i livet. Sokrates bland andra betonar betydelsen av att leva ett kritiskt, rannsakande liv som kan befria oss från vanans och rutinens begränsningar. Det som vi tar för givet måste underkastas prövning. Utifrån ett sådant brett bildningsperspektiv knyts naturligen humaniora, naturvetenskap och samhällsvetenskap samman.”

Att vara kritisk är inget man uppmuntrar inom sekter. Tvärtom kan det vara en orsak till uteslutning att ifrågasätta de egna lärorna. På högskolan är det tvärtom: om du inte är kritisk då du granskar dina källor får du inte godkänt på dina arbeten. Om man granskar det citatet ur atikeln i Vakttornet väcks ett flertal frågor.

För det första har man skrivit en sak inom citattecken och hänvisar till ”några experter”: ”Somliga experter säger till och med att de ’är helt övertygade om att du aldrig kommer att kunna få ett [riktigt] arbete utan en högskoleexamen’.” Det finns ingen fotnot och inga exempel på vilka “experter” som påstått detta.

 

Varför högskolestudier?

Därefter följer meningen: ”Men människor har behov som inte kan tillfredsställas genom enbart materiella framgångar.” Varför antar Vakttornet att högre utbildning enbart skulle handla om materiella framgångar? Varför studerar folk egentligen på högskola?

Den frågan kan nog studenterna svara bäst på själva. Flera av dem intervjuas i högskolornas studiekataloger, och här är några av svaren:

– En blandning av att vilja göra nytta själv är en drivkraft, svarar hon. En vilja att förstå, begripa vad konflikter handlar om, hur konflikten upplevs av människorna som befinner sig mitt i den. Få en färglagd bild – inte en svart/vit. Jag vill slippa en uppdelning i goda och onda och förstå varför istället.
– Man kanske kan kalla det bildningslust. Bildning måste vara att få ihop, att skapa sig en världsbild som man hela tiden bygger på för att få en större förståelse för världen.
– Det som är sanning på ett ställe är det inte på ett annat. Genom att bilda sig får man en ökad ödmjukhet och en förståelse för vad som är sant eller falskt, rätt eller fel. Man måste ta ställning någon annan­stans än där man hör hemma och det blir inte samma resultat då.
Anneli Eriksson, Ordförande i svenska Läkare utan gränser, Läser just nu 80 poäng i mänskliga rättigheter.

– För mig har lärandet hela tiden varit i fokus, lärandet är min drivkraft. Inte pengar, prestige och karriär. Jag har valt att gå in i utmaningar och testa gränser.
Alice Bah Kuhnke,  Generalsekreterare på Rättvisemärkt. Fil. kand. i statsvetenskap.

– Visserligen ökar chansen till en bättre inkomst om man har en akademisk examen. Men framför allt ökar det dina valmöjligheter, dina chanser att få arbeta med något du verkligen är intresserad av, din förmåga att förstå dig själv och din omvärld och att se saker ur nya perspektiv. För organisationen ökar risken för att deras medlemmar upptäcker egna intressen eller möjligheten att göra någonting bra här och nu – vilket kanske skulle minska deras engagemang i församlingen.
Soki Choi, Forskare. Handelshögskolan och studier vid UCLA i USA.

 

Relationer och högskolestudier

Artikeln i Vakttornet fortsätter: ”Kan hög utbildning till exempel hjälpa dig att bli en god förälder, äktenskapspartner eller vän?”

Här tycks man vilja säga att utbildning inte kan höja din livskvalitet då det gäller det möjligen allra viktigaste i livet: dina relationer. Men stämmer detta påstående? Att förstå sig själv, sin omvärld och att kunna analysera samband och konsekvenser kanske i själva verket gör dig mer empatisk, tolerant och bättre på att lösa konflikter?

För att undersöka saken närmare finns en mängd rapporter att tillgå från BRÅ, Amnesty International och Socialstyrelsen. Resultaten i dessa rapporter fastlår att det finns ett samband mellan låg utbildningsnivå och våld mot kvinnor och barn, arbetslöshet samt psykisk ohälsa.

Ett exempel ur BRÅ:s kartläggning om Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, Rapport 2002:14: ”Det finns en stor överrepresentation av lågutbildade bland gärningsmännen i jämförelse med män i befolkningen generellt, se tabell 11. Samma mönster framträder när det gäller offren i jämförelse med kvinnor i befolkningen, se tabell 12”.

Länkar till fler rapporter finns i slutet av artikeln.

 

Utbildningsnivå och god hälsa

Det finns också väldokumenterade samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Här ett exempel ur jordbruksminister Ann-Christin Nykvists tal den 10 mars 2004: ”Häromveckan presenterades undersökningen ’Compass’, som bl.a. Folkhälsoinstitutet medverkat i. Undersökningen visade att ungdomar från hem med lågutbildade mödrar, lägre inkomster och med invandrarbakgrund ägnar mer tid framför TV och dator, har mer oregelbundna måltidsvanor och äter mer ”onyttig mat” än ungdomar med högutbildade mödrar. Studien visade också starka samband mellan självkänsla, levnadsvanor och problem med vikten. Fetma var mer än tre gånger så vanligt bland flickor med lågutbildade mödrar, medan det för pojkar var nästan dubbelt så vanligt.”

 

Utbildningsnivå och främlingsfientlighet/intolerans

Forum för Levande Historia har tillsammans med Brottsförebyggande rådet gjort en stor attitydundersökning bland drygt 10 000 högstadie- och gymnasieelever om främlingsfientlighet. Resultatet kan vara förvånande:

”En klar majoritet, 72 procent av eleverna, är positivt inställda till minoriteter. Fem procent klassas som intoleranta: åtta procent av eleverna är intoleranta mot muslimer och sex procent är intoleranta mot judar. Det finns ingen skillnad i synen på judar mellan muslimska ungdomar och den stora grupp elever som kallar sig icke-religiösa. Unga muslimer är alltså inte mer antisemitiska än andra. Religion och etniskt ursprung har inte med rasism och främlingsfientlighet att göra. De fem procent av eleverna som kallas intoleranta har däremot andra gemensamma nämnare: de är till övervägande delen killar och de kommer från lågavlönade, lågutbildade familjer. De har problem i skolan, dålig kontakt med sina föräldrar och de upplever utanförskap. Judar, muslimer eller homosexuella spelar ingen roll för de här killarna. De är lika fördomsfulla mot allihop. Dessutom har de en chauvinistisk syn på könen. Killar ska vara starka, tjejer ska vara snygga och det skadar inte om det är killen som bestämmer.”

Statens institutionsrörelse har i sin rapport om LVM rentav slagit fast att det finns ett samband mellan empatisk förmåga och mer välutbildad behandlingspersonal inom vården. Rädsla bottnar allt som oftast i okunskap. Och rädslan leder i många fall till intolerans och destruktiva beteenden.

 

Utbildningsnivå och Självmord

Sista meningen i stycket ur Vakttornet lyder: ”Personer som beundras för sina intellektuella prestationer kan dessutom utveckla oönskade personlighetsdrag, misslyckas med familjelivet eller till och med begå självmord.”

Det finns ett flertal dokumenterade samband mellan låg utbildningsnivå och psykisk ohälsa. Socialstyrelsens EpC-rapport säger såhär:”Självmordstalen är flera gånger högre i grupper med sämre ekonomisk och social position, exempelvis bland bidragstagare och lågutbildade.”

Ur Riksförbundet för Social och Mental hälsas remissutlåtande om suicidprevention:”Socioekonomiskt utsatta och lågutbildade grupper begår, relativt sett, två till tre gånger så många självmord som de högre utbildade och mera välbärgade grupperna.”

Om man ser till den forskning som finns på området kan man konstatera konstatera att utbildning tycks ha övervägande positiva effekter i människors liv.

Av: Noomi Lappalainen 2007

 

Länkar:

Vakttornets artikel på nätet
http://www.watchtower.org/z/20051015/article_01.htm

Södertörns Högskola, Rektorn har Ordet
http://webappo.web.sh.se/C1256C93007503ED/tmt.view/E2CB34EE08C24735C1256F0B0051A1D7?
open&ref=/C1256C8A0066623D/E6F53C7A175B1DC9C1256C95003D14EE

Varför studera på Högskola? / Intervjuer med
Studenterhttps://www.studera.nu/att_studera/varfor_hogskolan/index.shtml
https://www.studera.nu/att_studera/varfor_hogskolan/intervjuer/bildning.shtml

BRÅ   Rapport om Mäns våld mot kvinnor
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=0306039991.pdf
&url=/dynamaster/file_archive/050126/ed9882b06163708e2d9ddbed841198dd/0306039991.pdf

SiS  Rapport om Samband mellan Empati och Utbildning
http://www.socialanatet.com/bibliotek/sok.pml

Amnesty Internationals handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor
http://www2.amnesty.se/svaw.nsf/19april2004/$File/svenskrapport.pdf

BRÅ:s kartläggning om mäns våld mot kvinnor i nära relationer
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=0306039991.pdf
&url=/dynamaster/file_archive/050126/ed9882b06163708e2d9ddbed841198dd/0306039991.pdf

RSMH:s remissutlåtande om suicidprevention
http://www.rsmh.se/Remissyttrandenationellt.pdf

Socialstyrelsens EpC-rapport om självmord
http://www.shn.dk/artiklar/435.html

Forum för Levande Historia / Artikel om attitydundersökning om rasism
www.levandehistoria.se
http://www.aftonbladet.se/vss/ledare/story/0,2789,553033,00.html

Share This Post:
Följ oss