Varför tycker vissa att det är logiskt att Gud finns och andra inte?  Vad är egentligen logik? Vad grundar sig logik på? Hur kan man påverka andras logik? Logik är en förutsättning inom slutna religiösa samfund, men hur kommer det sig att vissa anser att de läror som dessa samfund lär ut är logiska och andra inte? Denna artikel kommer att behandla logik och hur man kan få ologik till att verka logiskt.

“Emedan våra sinnen ibland bedrar oss, ville jag sålunda anta att ingenting är sådant som de låter oss föreställa oss att det är. Och emedan det finns människor som resonerar fel och gör sig skyldiga till felslut även i de enklaste geometriska frågor, och jag själv ansåg mig lika mycket som en annan kunna vara i stånd att begå misstag, förkastade jag som falska alla de grunder jag tidigare tagit för säkra bevis. Och slutligen: i betraktande av att alldeles samma tankar som vi har i vaket tillstånd också kan uppstå hos oss då vi sover, utan att någon av dem vid detta tillfälle är sann, bestämde jag mig för att låtsas att allt som någonsin fått insteg i mitt förstånd är lika litet sant som mina drömmars bländverk. Men omedelbart därpå märkte jag, att medan jag på detta sätt ville tänka att allting var falskt, så var det ofrånkomligt nödvändigt att jag, som tänkte detta, var något. Och då märkte jag denna sanning: jag tänker, alltså är jag till, var så fast och så säker att intet av skeptikernas djärvaste antaganden var i stånd att rubba den”

DescartesVem kan säga att Descartes har fel? Om tankarna vandrar kring detta, så måste det onekligen finnas någon som tänker dem. Denna någon är han själv och därmed finns han. Detta är ett strålande exempel på ett logiskt resonemang som René Descartes skrev i  Avhandling om metoden som utkom år 1637. Vad är då logik? Ordet kommer från grekiskans logos som har flera betydelser men däribland ord, tal, tanke eller förnuft. Logik är således (som begreppet kommer att användas i denna aritkel) slutsatsdragandet som leder till en korrekt slutsats. Problemet är att någonting som ter sig logiskt inte alls behöver vara det. Även här är Descartes ett strålande exempel för lite senare i samma text fortsätter han med att säga:
“Därefter betänkte jag att jag tvivlade … Därför tog jag mig för att undersöka, varifrån jag fått tanken på något som är fullkomligare än jag själv, och jag förstod helt klart, att jag måste ha fått den från något väsen som verkligen var fullkomligare … Ty att jag skulle ha fått den ur intet, vore en uppenbar orimlighet … På så sätt återstod endast, att den blivit nedlagd i mig av ett väsen som verkligen var fullkomligare än jag själv, och som till och med ägde hos sig alla de fullkomligheter jag kunde ha en föreställning om, dvs. – kort sagt – som var Gud.” Vad hände? Innan hade Descartes tagit bort alla former av förutfattade meningar och nu gjorde han raka motsatsen. Han konstaterade Guds existens genom att förutsätta den. Detta är ett av logikens gissel. Att bevisa något är inte särledes svårt om man förutsätter att det finns, alltså att det redan finns med i ens logiska variabler. Vare sig Gud finns eller ej så kan inte Descartes resonemang tas på allvar då han förutsatte att Gud fanns.

Bakomliggande faktorer och variabler
Vad är det då som formar vår logik? Mellan åren 1561 – 1626 levde en engelsk filosof, advokat och vetenskapsman som försökte sammanfatta vad en människa grundar sina åsikter på, hans namn var Francis Bacon. Han valde att samla det i fyra grupper som han kallade för De fyra idolerna. Den första var Stammens gyckelbild, som innebar att vi utgår i vårt tänkande från vår art. Med andra ord att vad en myrslok anser vara logiskt anser inte vi vara logiskt, för vi begränsar vårat tänkande till våran art. Den andra idolen är Grottans gyckelbild. Detta är individens påverkan av andra auktoriteter. Dessa kan vara allt ifrån en vän, familj eller en känd författare. Människans tillit till andra människor gör att våran egna logik formas efter dem vi umgås med. Den tredje gyckelbilden är Torgets gyckelbild, som innebär de överrenskommelser som finns människor emellan. Exempel på detta är lagar och regler som finns inom ett land eller grupp så exempelvis en sluten religiös grupp. När en grupp har accepterat vissa regler så blir dessa en del av gruppens logiska utgångspunkter. Den fjärde och sista gyckelbilden är Teaterns gyckelbild som är de läror som lärs ut, för en tänkare kan lätt bli bekväm när en lärare står och proklamerar ut saker och denne lägger över tänkandet på läraren. Så läror och ismer är den fjärde gyckelbilden. Platon menade också på i sin idélära att om en man växer upp med vissa premisser, så kommer denne att utgå ifrån att dessa premisser är sanna. Han menade att även om denne skulle få komma ut ur sina grotta ut i ljuset, så är det inte osannolikt att denne skulle fördöma detta som lögn och vända åter till sin grotta, då världen utanför inte passade in i dennes världsbild. Vad vi växer upp med, hur fel det än är, blir därmed vår logiska utgångspunkt enligt Platon.

Problemet med logik är att det därmed finns väldigt lite, om ens någon, universal logik. Aristoteles menade på att allting som sägs har en nekande eller jakande motsatts. Med andra ord kan allas logik ifrågasättas om de bara ifrågasätts på rätt sätt med rätt argument. Vad händer då om ett argument är en sofistisk vedergällning? Först kanske det begreppet bör redas ut. En sofistisk vedergällning är ett begrepp som Aristoteles myntade och är ettGamla Ullevi argument som ter sig logiskt men som egentligen är vilseledande. Argumentet som används kan vara för abstrakt för att lyssnaren ska förstå, eller kunna visualisera argumentet så precist som möjligt. Ett exempel på detta kan vara Noas ark. En troende skulle kunna säga att alla djuren fick plats i arken eftersom arken var hela 150 meter lång, 25 meter bred och var 15 meter hög. Detta kan liknas vid Gamla Ullevi i Göteborg som har ungefär samma mått  och detta känns inte nödvändigtvis orimligt om man inte tar in andra variabler. Det är först när man börjar konkretisera påståendet som man kan avgöra om det är logiskt, i detta fall görs det enklast med att se hur många djur som faktiskt skulle använda arken. Det är nämligen ca 5300 däggdjursarter + 9000 fågelarter (som skulle få plats på taket på arken vid vila oArkch sömn) + 8000 kräldjursarter + 1 miljon insekter x 2 (eftersom det både var en hane och hona), detta blir ca 2 044 600 djur, gamla Ullevi har 15 000 sittplatser. Sedan måste man lägga till i beräkningen att alla djuren behövde levnadsutrymme, det behövdes ett stort matförråd för att kunna mätta alla djuren (en elefant kan äta upp till 150 kilo mat per dag exempelvis) samt levnadsutrymme åt Noa och hans familj. Det är först nu som man på riktigt kan börja ha en argumentation om Noas ark, när fler variabler finns så man på ett tydligare sätt kan uppskatta vad måtten 150 x 25 x 15 innebär. Finns det mer sätt än genom argumentation att påverka en människas logik? Genom valet av ord.

Språkfilosofi
Ludvig Josef Johann Wittgenstein var en av de personer som tidigt insåg vilken påverkan språket har på vår logik. Hur vi använder och framför allt ser på ord, kan vara helt avgörande för hur vi uppfattar information och hur man kan förvränga den. Wittgenstein menade till och med på att desto mer utvecklat språk en människa har, desto större är dennes värld. Hur kan man då förvränga fakta? Bara genom uppfattningen och användningen av ett ord. Filosofen Thomas Nagel skriver i sin bok “Vad är meningen med alltihop?” beträffande ordet tobak. Om någon ställer frågan “Jag undrar om det röktes mer tobak i Kina förra året än på hela västra halvklotet?” Så är det till synes en väldigt konkret fråga, men är det verkligen det? Hur många former av tobak finns det egentligen? Menar personen som ställer frågan cigaretter, cigariller, snus, piptobak, tuggtobak eller kanske själva plantan? För en smart debattör så är detta inte nödvändigtvis en dum fråga som inte behöver ställas om han inte vill att svaret ska framgå.

Wittgenstein

Ludvig Josef Johann Wittgenstein

Men om vi då tar ett ord som kärleksfull, vad innebär det att vara kärleksfull? Det är kanske lättare att svara vad som inte är kärleksfullt, att döda. Men enligt vissa så kan det vara kärleksfullt. Enligt vissa religiösa grupper så anser man att Guds dödande av människor är kärleksfulla handlingar. Med andra ord så skulle någon kunna vrida ordet till att detta inbegrips i kärleksfullhet. Detta är så klart absurt men det visar på tydligt hur mycket man kan tänja på gränserna i ett ord som inte har tydliga ramar för sin innebörd. Med andra ord är allting relativt. Även hur vi uppfattar ett uttryck kan användas för att påverka vår logik. Bara ett så enkelt uttryck som “ett par stycken” kan ha olika betydelse beroende på vem du frågar, vissa anser att det betyder två, andra anser att det betyder ett ovisst litet antal. Desto striktare språkangivelser, desto mindre spelrum har en manipulatör. Alla abstrakta ord kan utnyttjas. Därför menade Wittgenstein att det var av stor vikt att man skar ner språket till så små beståndsdelar som möjligt och angav exakta betydelser för dessa.

Allting är relativt

Med andra ord är logik relativt och påverkbart. Inom vissa slutna religiösa samfund har man påverkat sina medlemmars logik så att den ska överrensstämma bättre med lärornas världsbild. Det är ofrånkomligt att inte påverkas av andra och påverkan är långt ifrån någonting negativt, men att bli påverkad av fel influenser kan få dåliga konsekvenser. När en människas logik har påverkats så börjar denne bedöma sin omvärld utefter detta tänkesätt. Därav vikten att vara medveten om hur vi kan påverkas och att vad som tillsynes kan vara logiskt kanske i själva verket är en sofistisk vedergällning. I nästa artikel kommer det att handla om manipulation och hur detta kan användas inom slutna religiösa samfund.

 

Vera Lanängen – 3/12 2011

Har du åsikter angående artikeln? Maila mig här

Eller vill du vara med och debattera artikeln? Klicka här

 

För mer info:

Tractatus Logico – Philosophicus, Wittgenstein

http://filosofia.fi/se/arkiv/text/4540

Share This Post:
Följ oss