Talismaner, frimurarorden, kabbala och siarstenar är begrepp som inte är ovanliga för den som forskar om Joseph Smith, grundaren av Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Smith var under hela sitt liv intresserad av det ockulta och använde sig av det när han grundade mormonismen. Något som skulle komma att avslöja mycket om hans karaktär.
Ockultism har funnits århundraden igenom och tagit sig i uttryck på många olika sätt. Begreppet ockultism står för de samlade läror som försöker få kontakt med den icke-fysiska världen så som genom kontakten med andar. Vanligtvis brukar man förknippa ockultism med schamaner, häxor, spåkvinnor och druider som i sin tur ibland förknippas med människooffer. Idag kan man se prov på ockultism genom exempelvis new age. I den kristna historien så förknippar man ockultismen med häxprocessen då man med grund i bibeln hävdade att detta var okristet och var direkt förknippat med djävulen. Mystik å sin sida är snarare en drivkraft som anser att de förklaringar en religion ger inte räcker till. För att förklara det man inte förstår kan mystiker ibland ta till ockultism för att få en förklaring. Joseph Smith skulle komma att både kunna klassificeras som ockultist och mystiker.
Money Digging och Jupitertalismanen
American Quarterly publicerade 1986 en uppmärksammad artikel som kom in på Joseph Smiths ungdomsår. Artikeln handlade om skattsökande i nordöstra USA mellan åren 1780-1830. En vanlig form av skattsökande på den tiden var ”money digging” (pengagrävande) och det var i och med denna metod som Joseph Smith omnämndes. Smith var nämligen en flitig utövare. ”Money digging” gick ut på att en siarsten sattes i en hatt och sedan satte en person sitt ansikte i hatten så inget ljus strålade in. Med hjälp av detta kunde personen med ansiktet i hatten hitta skatter som fanns nedgrävda, genom att denne såg övernaturligt. Människor anställde ofta dessa skattjägare i hopp om att finna nedgrävda skatter på deras gårdar. Olyckligtvis så var skatterna många gånger förbannade så de aldrig kunde grävas upp, utan istället bara sjönk djupare och djupare ner i marken när man sökte efter dem. Smith uttryckte själv dock att det inte var särskilt lönsamt så han slutade efter en tid. Men siarstenen behöll han och skulle snart använda den igen till något helt annat. För när Smith fick sin påstådda uppenbarelse och började översättandet av plåtarna som han fick av Mormoni, så utförde han samma ritual som han gjorde när han letade efter skatter för att kunna tolka dem.
En annan intressant ägodel som enligt Josephs fru, Emma Smith, låg honom varmt om hjärtat var Jupitertalismanen. Emma beskrev den rent av som ”en av Josephs mest kära tillhörigheter”. En mormonsk historiker vid namn dr Reed Durham förklarade att talismanen bland annat gav innehavaren rikedom, kärlek, makt och kraften att övertyga. Talismanägaren skulle därmed kunna nå stor framgång om den användes på rätt sätt. Det är lätt att få känslan av att en person som innehar ett sådant föremål också innehar giriga personlighetsdrag. Vilket är intressant med tanke på vad Smith själv sade angående girighet: “Var ärliga mot varandra, för det verkar som om somliga har visat brist på detta, och en del har varit obarmhärtiga och visat prov på girighet … Sådana egenskaper hatar Gud”. Emma Smith hade nog rätt i att denna sten var honom kär för när Joseph dog så hittade man stenen på honom. Han bar den intill döden.
Fornockultism och judisk mystik
Historikern D. Michael Quinn, som är en forskare kring moderna riters släktskap med forna tiders ockultism, anser att det finns kopplingar med Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga och ockultism. De främsta kopplingarna anser han vara att:
– De betonar att medlemmen skall vara värdig för att få bli invigd.
– De involverar rengörning och smörjelse och givandet av ett nytt namn
– De betonar högtidliga löften om tystnad
– Det finns både viktiga och mindre viktiga ritualer
– De svär en kyskhets ed
– De framhåller måne, sol och stjärnor som nyckelsymboler
– Meningen med ritualerna är att hjälpa människan att komma närmare Gud
– Ledarna kan få ämbeten och titlar så som profeter, präster och kungar
För Quinn råder det föga tvivel om att det finns kopplingar men frågan är vart dessa influenser kan ha kommit ifrån? Det finns två svar på den frågan, judisk mystik och frimurarorden.
Smith kom i kontakt med den judiska mystiken mot slutet av sitt liv. Det var genom en man vid namn Neibaur som var en judisk europé som flyttade till Nauvoo, där Smith bodde och var borgmästare. Dessa två började snart att umgås och Neibaur var lärd inom områden som Smith var intresserad av, den judiska mystiken och i synnerhet Kabbala. Neibaur som hade konverterat till mormonkyrkan började troligtvis att lära Smith om kabbala. Kabbala är ett religiöst system inom den judiska mystiken som försöker ge svar på den gudomliga ordningen. Och Van Hale, en mormonsk radioprogramledare som blivit känd som en öppen kritiker mot sin egen kyrka, uttryckte ett tydligt samband mellan mormonismen och kabbala. Det han påvisar är de fyra doktriner som förekommer inom Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga som också förekommer inom kabbala. Det han menar är att människor inom mormonismen kan bli gudar, att det finns många gudar, att gudarna lever ovanför och under varandra och att Gud själv en gång var så som en människa. Alla dessa tankar tillkom efter att Smith kommit i kontakt med Neibaur. För att understödja dessa tankar hänvisade också Smith till boken Zohar som tillhör en av de viktigaste mystiska böckerna inom judendomen. Zohar var en bok som Neibaur med största sannolikhet hade om han var en lärd judisk mystiker.
Frimurarorden
Den andra influenskällan var kanske också den största, frimurarorden. Smith gick med i frimurarorden år 1842 och blev medlem i Nauvoologen. Med andra ord så var det långt efter att han hade skapat mormonkyrkan. Smith gick till och med på blott en dag från lägsta rang till högsta rang inom orden. Smiths medlemskap är anmärkningsvärt då frimurarorden anser att Jesus inte var gudomlig utan att han var en filosof som de anser ligga på samma nivå som exempelvis Buddha och Muhammed. Inom frimurarorden så förekommer många ockultistiska ritualer som Smith skulle komma att låta påverka mormonismen. För mindre än två månader efter sitt inträde i orden så introducerade han nya ritualer till kyrkan. En av dessa var ritualen som utförs för de döda och dr Durham, som nämnts tidigare, säger angående den: att ”det finns absolut ingen tvekan hos mig… att ceremonin är förknippad mer frimureri.” Durham tillägger att “det verkar som att profeten först tog till sig frimureri och sedan modifierade, expanderade, utvidgade eller glorifierade det i processen.” Symbolismen och själva utförandet påminner mycket om de ceremonier som förekommer inom frimurarorden.
Men det var inte bara genom de ceremonier som Smith introducerade som man kan se kopplingar till frimurarorden, utan man kan också se det genom det vokabulär som Smith använde sig av. Begrepp så som rang, kandidater, hemligheter, loger och prästligt ordenssällskap är begrepp som ger Smiths texter en underton av frimurareri. Men dr Durham vill ta det längre än så, för han tycker att det inte bara går att se kopplingarna skriftligen utan också genom den arkitektur som finns att se i templet i Nauvoo som Smith lät bygga. Där finns symboler som är starkt förknippade med frimurarorden. Dr Durham anser att allt detta tillsammans är tillräckligt med bevis för att kunna bevisa det samband som kan ses mellan frimurarorden och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga.
Hur påverkar detta kyrkan?
Att Smith inte var främmande för det ockulta och att detta var en integrerad del i skapelseprocessen av den mormonska kyrkan råder det föga tvivel kring. Men varför är detta så anmärkningsvärt? Först och främst så är det betänkligt att skaparen av en kristen organisation använder sig av något som tydligt fördöms i bibeln och enligt bibeln står i direkt kontakt med onda andemakter. Sen måste man fråga sig varför han använde sig av Jupitertalismanen? Vad var det talismanen kunde åstadkomma? Den kunde ge Smith pengar, makt och kvinnor. Detta avslöjar mycket om Joseph Smith som person och vad han eftertraktade. Smiths högsta önskan var alltså ära, makt och rikedom och han var så desperat efter det att han tog till ockultistiska metoder för att nå det. Att frånse att Smith måste ha varit en girig människa är att blunda för hans handlingar. Och för religionskritiker så har detta blivit ett typexempel på religionens negativa effekter. Då en man med egoistiska motiv kan genom väl valda ord få människor att följa denne varhelst denne vill, så länge denne gör det i guds namn, till dennes personliga vinning. Vare sig man tror på Smith eller ej, så är det svårt att frånse att det var mer för sin egen vinning än Guds vilja som han grundade mormonismen.
Vera Lanängen – 5/1 2012
Har du åsikter angående artikeln? Maila mig här
Eller vill du vara med och debattera artikeln? Klicka här
För mer info:
www.irr.org