Hur botar man en fanatiker? Denna fråga har författaren och samhällsdebattören Amos Oz tagit upp i sin bok med samma namn. Boken som i sin tur föranledde bildandet av Teskedsorden som idag arbetar för tolerans i Sverige.

Amos Oz är en Israelisk författare född i Jerusalem med föräldrar som utvandrade från Europa på 30-talet. Amos Oz har på grund av sina litterära verk under flera år varit aktuell  nobelpriskandidat. Under sitt liv har han på nära håll fått se fanatismens påverkan på människor, dels som soldat i konflikten med Palestina men också i ett sargat samhälle drabbat av krigets förödelse. Amos Oz anser sig vara pacifist då han gör åtskillnad mellan att försvara sig mot angrepp och anfalla med våld. Om nöden kräver tar han ta till vapen men han avhåller sig från att skapa nya konflikter.

Vad anser han då vara lösningen på konflikten mellan Israel och Palestina? Kompromisser. Det är någonting som Amos Oz tror starkt på och i det här fallet vore en en lämplig kompromiss en tvåstatslösning. En fanatiker har svårt för att kompromissa men det är vad som behövs, inte bara för att lösa ovan nämnda konflikt, utan för att lösa alla konflikter. Men kanske det viktigaste som Amos Oz betonar är att det finns en fanatiker inom oss alla och att vi inte kan hjälpa andra fanatiker innan vi själva har fått insikt om vår egen fanatism.

 

Identifiering av en fanatiker

Hur vet man vem som är en fanatiker? Ett sätt att få reda på det är genom humor. En fanatiker har svårt att skratta åt sig själv och är ofta sarkastisk menar Amos Oz. Humor kräver att individen har självdistans och kan se det komiska i sitt eget resonemang. Detta har fanatiker generellt sett svårt för enligt honom. I boken Hur man botar en fanatiker belyser Amos Oz ett annat tecken på fanatism genom hur en vän till honom samtalade med en taxichaufför. Taxichauffören ansåg nämligen att alla araber skulle dödas. Amos Oz vän frågade honom vilka det var som skulle utföra dödandet. Taxichauffören svarade ”vi”. Då frågade vännen vilka ”vi” var. På detta svarade taxichauffören ”de israeliska judarna”. ”Vilka är de israeliska judarna?” undrade han då. Var det militären, polisen eller civila? Taxichauffören menade då på att dödandet skulle fördelas lika på alla israelsika judar, alla skulle döda ett antal var. Då frågade vännen en sista fråga, han frågade att om taxichauffören hade fått i uppdrag att döda ett helt hyreshus och utfört uppdraget, men skulle höra när han var på väg hem igen, att det ligger ett spädbarn kvar och skriker i huset. Skulle han då gå tillbaka och döda det? Efter en stunds betänketid svarade taxichauffören ”ni är verkligen grym, den saken är klar.” Abstraktion eller rationalisering är typiskt för en fanatiker. Taxichauffören hade inte tänkt igenom vad det han sa faktiskt innebar. Detta gör det lättare att ha en extrem åsikt när individen inte kan se slutresultatet av sitt resonemang. Fanatikern blir alienerad från slutresultatet av sitt handlande. När slutresultatet presenteras framför dem, så blir det svårare att stå för sin åsikt.

 

Amos Oz beskriver också i sin bok hur en fanatiker förhåller sig gentemot andra människor. Han menar att en fanatiker är mycket mer intresserad av sin nästa än vad denne är av sig själv. Detta beror på svag jaguppfattning men intresset för sin nästa är drivet av välvilja. Han tar Usama Bin Ladin som exempel, Amos Oz hävdar att Bin Ladin troligtvis inte hatade västvärlden utan snarare ville rädda västvärlden från sina ”hemska” värderingar. Alltså att drivkraften inte var någon form av inhumanitet, utan snarare en inskränkt syn på vad som verkligen är lösningen på ett problem. Skuldkänslor är åter en annan sak som beskrivs i boken. En fanatiker gör ofta stora uppoffringar för andra vilket i sin tur genererar i dåligt samvete för den mottagande parten. Detta kan bli ett medel för manipulation.

 

Teskedsordens uppkomst

En av de personer som förstod värdet av Amos Oz bok var Camilla Nagler som idag jobbar för Teskedsorden. En orden som har sin grund i metafor som Amos Oz beskriver. Han beskriver genom denna metafor tre sätt varpå en människa handlar om det börjar att brinna. Den första typen av människa springer så fort denne kan utan att bry sig om de andra människor som inte kan springa ifrån elden. Den andra typen av människa skriver en arg insändare dagen efter i tidningen och kräver den ansvarige makthavarens avgång. Men den tredje typen av människa hämtar en hink med vatten och börjar ösa över elden. Har denne inte en hink så tar denne ett glas och har denne inget glas så tar denne en tesked. Tar alla människor en tesked och börjar ösa vatten så kan alla eldar släckas.

 

Camilla Nagler som var initiativtagaren till ordens uppkomst berättar om hur det hela började. När Hur man botar en fanatiker släpptes så var Camilla Nagler förläggare av boken. Hon var tveksam till att den skulle sälja bra och var orolig för att den skulle falla i glömska. Camilla Nagler insåg att hon var tvungen att finna ett sammanhang för boken, ett forum där den inte skulle glömmas bort, men hon behövde hjälp. Hon valde att vända sig till tidningen VI eftersom hon ansåg dessa ha samma värderingar som Amos Oz. VI:s chefredaktör fick manuskriptet i sin hand och Camilla Nagler föreslog att de skulle starta orden, hennes tanke var att Teskedsorden skulle bli 2000-talets svar till VI-skogen som startades på 80-talet. Då var det tidningen VIs medarbetare Sten Lundgren som efter sin reportageresa till Kenya såg behovet av trädplantering och som på ett år drog in två miljoner kronor till ändamålet. Chefredaktören var positiv till Camilla Naglers idé och började med att skicka ut boken som sommarläsning till tidningens 40 000 prenumeranter och snart var det bestämt, orden sjösattes. Alla som blev tillfrågade om att vara med i en styrelse svarade ja. Teskedsorden beslutade att årligen dela ut två stipendier och att skicka boken Hur man botar en fantiker till alla 17-åringar i hela Sverige. För drygt  två år sedan beslutade också COOP att utöka sitt stöd så att Teskedsorden kunde anställa personal.

 

På frågan vart gränsen går mellan en fanatiker och en dedikerad människa svarar Camilla Nagler att” en fanatiker är en person som till varje pris ska övertyga någon annan om sin åsikt”. I en tid då   främlingsfientlighet är på politisk frammarsch så har teskedsorden insett vikten av sin roll för att förhindra fanatismens spridning. Detta gör man genom utbildning och måttot är ”ju tidigare desto   bättre”. Camilla Nagler förklarar att samhället blir mer och mer segregerat och det har på grund   utav  detta blivit mer accepterat att uttrycka extrema åsikter på ett sätt som aldrig hade varit accepterat för 30 år sedan. ”Det var en enklare tid då eftersom man inte hade någon direkt invandring att tala om  och när integreringen misslyckas uppstår problemen”. Målgruppen är dock   inte själva fanatikerna,  utan deras ”svans”. De som är inne i kärnan är ofta svåra att nå men de som är potentiella  extremister kan man nå innan de blir det.

 

För att nå svansen så sätter man skolan i fokus. Camilla Nagler berättar om ett toleransprojekt som  teskedsorden har drivit i samarbete med Kungälvs kommun. Det hela började med att ett par  nynazister misshandlade en man och lät denne drunkna. Nyheten väckte starka känslor hos  allmänheten och man insåg att något var tvunget att göras för att förhindra att detta skulle ske igen. Man valde att satsa på att ge ungdomar som låg i riskzonen för extremism extra undervisning i svenska, historia, religion och samhällskunskap i klasser som var blandade med högpresterande elever. Målet var att se till att dessa skulle gå ut med bra betyg i dessa ämnen. Hur gick detta preventiva arbete? I Kungälv har anslutningen till nynazistiska grupper fallerat medan man i kringliggande kommuner kan se att uppslutningen är konstant. Med detta i ryggen försöker man jobba emot politiker och entusiasmera allmänheten. Allmänheten som i sin tur nås genom tidningen VI, Teskedsordens vänförening och genom att synas på bland annat Almedalsveckan, Peace & Love och Göteborgsmässan.

 

”Alla kan bidra” säger Camilla Nagler, ”om inte annat så kan du köpa vår tesked och bidra på så sätt”. Tanken är att alla ska bidra efter sin förmåga, antingen med en hink eller med en tesked och man ska må bättre själv utav sin insats. Men om alla samarbetar så kommer vi lyckas, ”samarbete är en underskattad arbetsform” säger Camilla Nagler och skrattar, ”man konkurrerar inte så mycket som man kan hjälpa varandra.” Det är inte svårt att känna igen den religiöse fanatikern i Amos Oz bok. Svårigheten att skämta om Gud, oförståelsen för vad guds domedag i praktiken skulle innebära, det enorma intresset för ”sin nästa” och hur skuldkänslorna skapas, dels genom Jesu offerdöd men också i uppoffringen som församlingsmedlemmarna själva gör. Att fanatiker inte gör saker av ondo är en viktig förståelse, även om det kan te sig precis tvärtom. Denne människa är bara helt övertygad om att det den gör är det absolut bästa som denne kan göra. En sådan insikt kan vara avgörande om man vill lyckas nå igenom till fanatikern. ”Vi måste hålla varandra i handen”, avslutar Camilla Nagler med att säga. Har någon ramlat så måste man vara villig att sträcka ut samma hand, och då måste man ha förståelse för varför någon har blivit en fanatiker men inte acceptera fanatismen. Att döma fanatikerna hårdare än vad denne dömer sin omvärld är inte det som löser problemet.

 

Vera Lanängen – 29/5 2012

Har du åsikter angående artikeln? Maila mig här

Eller vill du vara med och debattera artikeln? Klicka här

 

För mer info:

www.kooperativaforbundet.se/Teskedsorden

 

 

Share This Post:
Följ oss