I Jehovas vittnens litteratur finns utförliga råd angående behandlingen av uteslutna och dem som frivilligt lämnat församlingen. När det gäller nära familjemedlemmar, medger man att det kan finnas tillfällen då viss kontakt är oundviklig. Men även det umgänget ska begränsas till ett minimum och man ska absolut inte träffas för nöjes skull.

Man kan bli utesluten av olika anledningar: till exempel om man röker, har sex innan man gift sig, spelar på lotto, läser horoskop eller deltar i jul eller födelsedagsfirande. Man kan dock undvika uteslutning om synden inte anses alltför allvarlig och om man visar tecken på djup ånger. Då blir man istället av med sina privilegier i församlingen och anses som dåligt sällskap av övriga församlingsmedlemmar, men man får fortfarande vara medlem.

Det allvarligaste brottet är dock att börja ifrågasätta vittnenas läror, deras tolkning av Bibeln eller deras ensamrätt på ”sanningen”. Absolut värst är det om man vågar sig på att läsa litteratur skriven av avhoppare. En sådan person riskerar att snabbt bli utesluten.

Uteslutas eller begära utträde

Många väljer att lämna församlingen självmant. Vittnena gör ingen skillnad på om man blivit utesluten eller om man själv gått ur. Har man en gång varit döpt medlem av församlingen och inte längre vill vara med, då är man en ”avfälling”.

Man utesluter personer av två huvudsakliga anledningar:
1. För att hålla församlingen ”ren”

En person som börjat tvivla på vittnenas ensamrätt på sanningen, blir en fara för församlingen.

En sådan person börjar kanske ställa mycket frågor och forska i annan litteratur än den som Vakttornet själva gett ut eller citerat. När den informationen börjar sippra ut till andra medlemmar i församlingen, finns det risk att fler börjar ifrågasätta organisationens auktoritet. Det i sin tur skulle kunna leda till att de börjar tappa medlemmar.

Vittnena själva hänvisar gärna till Gal 5:9 i Bibeln där det står: ”Lite surdeg och hela degen jäser.” (Se Tjänsten för Guds Kungarike, augusti 2002, s 4 § 11)

Man kan jämföra med politiska ideologier. Från början har de varit mycket mer radikala och ensidiga. Men ju fler nytänkande människor som kommit in och ifrågasatt saker och ting, desto mer har de ändrats i sin struktur. Annars skulle vi kanske fortfarande använda oss av aga som barnuppfostran, ha slavar eller tillämpa primitiva bestraffningsmetoder. I länder där människor inte får tänka fritt och vara med och bestämma, går denna utveckling mycket långsammare.

På samma sätt går utvecklingen väldigt långsamt inom slutna religiösa grupper som Jehovas vittnen. Man är rädd för förändringar eftersom de skulle kunna göra att deras läror ”urvattnas” och medlemmarna skulle börja ifrågasätta deras auktoritet.

Ett effektivt sätt att hålla nya tankar och idéer på avstånd är att utesluta dem som börjar tvivla. Dessa personer tjänar sedan som varnande exempel för andra i församlingen och håller dem i schack. För vem vill bli utfryst av familj och vänner?

2. För att bestraffa och få dig tillbaka

Uteslutningen fungerar också som bestraffning, eller ”tuktan” som vittnena själva kallar det. Man fryser ut en person för att få dem att ångra sig, ändra sitt beteende och komma tillbaka till församlingen. Såhär sägs det i Tjänsten för Guds Kungarike, augusti 2002, s 4 § 12:

”Att samarbeta med den skriftenliga anordningen att utesluta och hålla sig borta från dem som handlat orätt är till nytta. Det bevarar församlingens renhet och särskiljer oss som sådana som upprätthåller Bibelns höga moralnormer. Det skyddar oss mot fördärvande inflytande.

Det ger också tillfälle åt den som handlat orätt att dra full nytta av den tuktan han fått, som kan hjälpa honom att frambringa ’fridsam frukt, nämligen rättfärdighet’.”

Det finns många exempel i Vakttornets litteratur på sådana ”lyckade” uteslutningar. Här är ett:

”Sedan en ung broder och hans köttsliga syster hade hört ett tal vid en kretssammankomst, insåg de att de behövde ändra sitt sätt att behandla sin mor, som hade varit utesluten i sex år. Genast efter sammankomsten ringde den unge mannen sin mor, och sedan han försäkrat henne om att de hyste kärlek till henne förklarade han att de inte längre kunde tala med henne om det inte förelåg något nödläge. Kort därefter började hans mor besöka mötena och blev till sist återupptagen.”

När du är minderårig

Föräldrarna till ett barn som lämnar vittnena har en enda önskan: att deras barn åter ska bli ett vittne. Ett barn som inte är medlem går enligt dem mot en säker död i det nära förestående Harmageddon, där deras gud ska utplåna alla ”världsliga” människor och endast låta Jehovas vittnen överleva. Så ett uteslutet barn är i detta avseende redan ”död” för sina föräldrar. Såhär säger man om barn som vill lämna sanningen:

”Ett barns upproriska inställning och uppförande är vanligtvis symptom på andlig svaghet, en återspegling av vad som finns i dess hjärta.”
(Ur Vakttornet 1 oktober 2001)

Kommittéförhör

Om man är på väg att bli utesluten, eller själv har begärt sitt utträde, blir man först kallad till ett ”kommittéförhör” med några äldsten i församlingen. De brukar vara 3-4 stycken, medan barnet är ensamt och får föra sin talan själv.

Under mötet läser äldstena upp olika Bibelställen, till exempel:

”Den som tror på Sonen har evigt liv. Men den som vägrar att tro på Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.” – Joh. 3:36.

” Ty de som lever efter köttet har dess sinnelag, men de som lever efter anden är andligt sinnade. Köttets sinnelag betyder död, men andens liv och frid. Köttets sinnelag innebär ju fiendskap med Gud; det underordnar sig inte Guds lag och kan inte heller göra det. – – Om ni lever på det sättet kommer ni att dö, men om ni med ande dödar kroppens gärningar skall ni leva.” – Rom. 8:5-13.

Sedan ställer man frågor som:

”Förstår du att om du lämnar församlingen så innebär det att du kommer att dö?”

Om barnet anses ha begått en synd av något slag förväntas denne berätta detaljerat om detta och visa ånger. En tonårsflicka som exempelvis har haft sex blir utfrågad om alla detaljer inför fyra eller fem (oftast medelålders) män. Ett kommittéförhör är oftast det sista mötet en utesluten har med sina tidigare ”vänner”.

Inte längre en del av familjen

Då den övriga familjen fortsätter att umgås med sina vänner i församlingen kan barnet inte vara med. Om de har middag hemma måste barnet äta ensamt på sitt rum och helst inte visa sig alls, för att inte göra gästerna illa till mods. Om familjen ska hem till någon annan kan hon givetvis inte följa med.

Ingen av barnets vänner i församlingen får längre träffa henne. Om de möter henne på gatan ska de vända bort huvudet och inte hälsa.

En stor sorg och skam för föräldrarna
Barnet är en skam för familjen, och i församlingen tycker man väldigt synd om föräldrarna som ”förlorat” sitt barn. Om fadern i familjen haft några förtroendeuppdrag i församlingen, kan det hända att han blir fråntagen dessa då han inte lyckats i att uppfostra sitt barn till ett tillräckligt hängivet vittne.

Detta bidrar ytterligare till att trasa sönder barnets självkänsla. Dessa barn känner sig alltid som svikare. Det är alltid de som gjort fel och som vållat olycka för sin familj.

” ’Jag tänker lämna sanningen!’ Det måste kännas hemskt för gudfruktiga föräldrar som på alla sätt har försökt uppfostra sina barn till att bli kristna att få höra sådana ord. Flertalet Jehovas vittnen drabbas inte av detta, men för dem som gör det finns det inga ord av tröst som helt kan avlägsna deras sorg.” (Ur Vakttornet 1 oktober 2001)

Ingen att vända sig till

Men bara för att barnet tagit steget ut ur organisationen, behöver det inte innebära att hon tar steget in i någonting nytt. Det är fortfarande föräldrarnas regler som gäller.

Barnet kommer inte att få umgås med några ”världsliga” vänner eller ägna sig åt fritidsaktiviteter efter skolan. Hon kommer inte att kunna fira sin födelsedag om hon vill, i alla fall inte i sitt eget hem. Hon får inte läsa vad hon vill eller lyssna till vilken musik hon vill. Hon får inte dejta. Hon får förmodligen inte gå till psykolog då denne inte skulle vara införstådd med föräldrarnas religion och därför skulle orsaka mer skada än nytta.

Ett sådant barn blir alltså mycket ensamt och isolerat. Många av dem vågar inte söka hjälp från myndigheter eftersom de då känner att de går bakom ryggen på sin familj ytterligare. Inom Jehovas vittnen är man mån om att allt ska verka bra utåt sett och allt ska lösas inom församlingen. Att blanda in till exempel socialen eller skolkuratorn blir då ännu ett svek från barnets sida.

Under hela sin uppväxt har de fått höra att socialtjänst, rättsväsende, psykologer och så vidare är en del av den ”onda” världen och man ska inte ha med dessa att göra. De har inte heller någon kännedom om hur olika institutioner inom samhället fungerar, eftersom allt tidigare har behandlats inom familjen eller församlingen.

Fortsatta påtryckningar

Efter utträdet gör äldstena återkommande besök hos den uteslutne för att förmå henne att ta sitt förnuft till fånga. Dessa besök kallas för ”herdebesök”. Namnet syftar till att de ser sig själva som herdar som vill föra tillbaka det förlorade fåret till flocken.

Kontakten med familjen upphör
Ett uteslutet barn som bor hemma lever på lånad tid. Hon vet att den dag hon är gammal nog att flytta hemifrån, kommer kontakten med familjen att upphöra. Då har föräldrarna inte längre skyldighet att ta hand om henne eller ens tilltala henne.

Avvikelser

Att stänga ute sitt barn är ingen lätt sak, även om föräldrarna får mycket stöd och uppmuntran av de andra församlingsmedlemmarna för att de är lojala mot sin tro.

Därför finns det givetvis familjer där någon eller båda föräldrarna beslutar sig för att ändå ha en så bra relation som möjligt till sitt barn. Vissa av dem accepterar barnets val av livsväg och försöker att stötta det så gott de kan – precis som vilken förälder som helst. Men detta sker då så diskret som möjligt inför andra medlemmar i församlingen.

Många föräldrar fortsätter att ha kontakt med sina uteslutna barn även efter det att de flyttat hemifrån. Det sker då i smyg eftersom föräldrarna riskerar att själva bli uteslutna. För dessa barn blir övergången till ett normalt liv lite lättare.

Citat ur Jehovas vittnens litteratur angående uteslutna

”Lojala kristna har inte någon andlig gemenskap med någon som har blivit utesluten ur församlingen. Men saken är mera omfattande. Enligt vad det sägs i Guds ord skall vi ’inte ens äta med en sådan’. Detta skulle utesluta att vi förenade oss med honom i en utflykt, en bjudning, ett bollspel, ett besök på köpcentret eller biografen eller att sitta ner till ett mål mat med honom vare sig hemma eller på restaurang.” (Ur Tjänsten för Guds kungarike, augusti 2002)

”Om en döpt ung person blir utesluten, förväntas församlingens medlemmar sluta upp att vara i sällskap med denne. Detta kan hjälpa honom att så småningom komma till besinning och återvända till Guds skyddande fålla. Men antingen han kommer tillbaka eller ej, så kan församlingens medlemmar uppmuntra hans familj. Vi kan alla söka tillfällen att visa medkänsla och vara ömt medlidsamma mot dem.” (Ur Vakttornet 1 oktober 2001)

Får man säga hej till en utesluten?

”Det lilla ordet ’Hej!’ kan vara det första steget hänemot ett samtal och kanske även mot ett vänskapsförhållande. Skulle vi vilja ta detta första steg i fråga om en utesluten person?” (Ur Vakttornet 1 oktober 1981)

Hur blir det om den uteslutna är medlem av familjen?

”Bandet mellan familjemedlemmar kan vara mycket starkt. Detta medför en provsättning för en kristen när en äktenskapspartner, ett barn, en förälder eller en annan nära släkting blir utesluten eller själv har tagit avstånd från församlingen.”

”Familjemedlemmarna skulle kunna besluta att han inte behöver vara utestängd när man äter eller ägnar sig åt annan verksamhet i hushållet. Och ändå vill de inte ge iakttagare det intrycket att allting är likadant som det var innan uteslutningen skedde.” (Ur Tjänsten för Guds kungarike, augusti 2002)

Vidare finns råd om vad man ska göra om den uteslutna vill delta i familjens bibelstuderande:

”Vad ska man göra om en utesluten person i hemmet vill vara med när familjen läser bibeln tillsammans eller har ett bibelstudium? De andra kan låta honom vara närvarande för att lyssna, under förutsättning att han inte vill försöka undervisa dem eller delge dem sina religiösa tankar och idéer.”

Om familjemedlemmen som inte längre önskar vara ett vittne bor utanför hemmet, förenklas situationen betydligt:

”Men situationen blir annorlunda, om den uteslutne är en släkting som bor utanför den omedelbara familjekretsen eller utanför hemmet. Då kanske man kan undvika nästan all kontakt med den släktingen. Även om det finns vissa familjeangelägenheter som kräver att man har kontakt, så bör den kontakten verkligen hållas vid ett minimum.”

Av: Noomi Lappalainen 2007

Alla citat i artikeln är tagna ur vittnenas egen litteratur.

Share This Post:
Följ oss